Lathunden – en engelsk-svensk ordbok

De av oss som använder sig av det världsomspännande datanätverket internet för att läsa om kläder i allmänhet och herrstil i synnerhet stöter ofta på engelska facktermer. Jag tänkte försöka mig på att göra den lathund jag själv letat efter många gånger. Den har inga ambitioner att vara heltäckande och utgår dessutom från att läsaren kan grundläggande engelska.

Det är kul med koll.
Det är kul med koll.

Button stance = Knappställning.
The low button stance made him look heavier – Den låga knappställningen fick honom att se kraftigare ut.

Canvas = Kanvastyg som används för stoppning och mellanlägg.
The jacket had floating canvas  – Kavajen hade sydda mellanlägg.

Cuff = Manschett.
His cuffs were all dirty – Hans manschetter var alldeles smutsiga.

Dart = Insnitt.
The jacket is made with darts – Kavajen är sydd med insnitt.

Drop = Skillnaden mellan axelbredd och midjebredd. 
Sean Connery had an unusually large drop.

Flapped pocket = Lockficka.
A hacking jacket has flapped pockets at an angle – En jaktkavaj har snedställda lockfickor.

Fused = Limmad.
The interlining is fused – Mellanlägget är limmat.

Gorge = Punkten där kavajens slag möter kragen.
His jacket had a high gorge.

Interlining = mellanlägg.
The interlining is of superior quality – Mellanläggen är av överlägsen kvalitet.

Jet = Dubbelkant.
 The pockets are jetted – Fickorna är dubbelkantade.

Lapel = Kavajslag.
Narrow lapels were popular in the 60’s – Smala slag var populära på 1960-talet.

Lining = Foder.
The pocket is lined with a paisley cloth – Fickan är fodrad med paisleymönstrat tyg.

Padding = Stoppning/vadd.
The shoulder had light padding –  Axeln var lätt uppbyggd.

Patch pocket = Utanpåliggande ficka.
Bond’s camp collar shirt had patch pockets and a single vent – Bonds fritidsskjorta hade utanpåliggande fickor och enkelt sprund.

Pleat = Plisserat veck.
The trousers had double forward pleats – Byxorna hade dubbla, framåtriktade frontveck.

Shoulder-pad = Axelvadd.
The 80’s saw big shoulder-pads – På 1980-talet var axelvaddarna stora.

Skirt = Skört.
The jacket had a flared skirt – Kavajen hade en utsvängd skört.

Suppressed waist = invängd midja.
The waist was gently suppressed – Midjan var svagt insvängd.

Trouser break – Den rynka framtill på byxan där skons överdel förhindrar den från att falla fritt. 
The trouser broke nicely over his shoes.

Turn-up = Byxslag.
Trousers without turn-ups must be worn – Byxor utan slag är obligatoriskt.

Welted pocket = Kantad ficka.
The back-pocket is welted – Bakfickan är kantad.

Vent = Sprund.
Double vents are the most formal – Dubbla sprund är det mest formella valet.

Polotröjans renässans

Det är med glädje jag konstaterar att polotröjan är tillbaka på marknaden.

En nackdel med att bo i Sverige är att utbudet av kläder är så modeberoende. För den som inte vill handla exklusiva kashmirvarianter från N.Peal har det varit krångligt att hitta en polotröja de senaste tio åren. Till och med ishockeytränarna verkade ha slutat med den vita bomullspolon med Trygg Hansa-loggan på.

Då är det illa.

Men nu har det vänt! Polotröjan gör sig extra bra tillsammans med en mer fritidsbetonad kostym, men tänk på färgerna. Mycket få ljushylta nordbor kan bära upp en vinröd polo på ett acceptabelt sätt. För blekfisar som undertecknad rekommenderas istället en färg något liknande den Daniel Craig bär här:

Till och med halvpolon är tillbaka.
Till och med halvpolon är tillbaka.

Skjortan

Vi går vidare i Stiltjes folkbildningsserie med en närmare titt på det kanske vanligaste plagget i en svensk mans garderob. Men där konkurrenter som t-shirten och pikétröjan är mycket begränsade i sina uttryck är skjortan en komplicerad och mångfacetterad sak som kan varieras på många olika sätt.

Skjorta informatik framsida

Skjorta informatik baksida

ORDLISTA

Bröst: Skjortbröstet kan vara skuret på olika sätt men är på de allra flesta skjortor outsmyckat. På fritidsskjortor sitter det ofta en bröstficka på vänster sida. En frackskjorta (”white tie shirt”) har extra bröstpaneler, ibland i pikétyg (marcella), som är antingen rektangulära eller U-formade och ska stärkas hårt. Vissa smokingskjortor (”black tie shirts”) har också bröstpaneler, men dessa ska traditionellt inte stärkas. Andra har flera stycken bröstveck (plisserade veck) som utsmyckning.

Knapp: Skjortknappen finns i två varianter – lös och fast. Lösa knappar används endast till de skjortor som bärs till frack och smoking och ska då vara i pärlemor eller onyx. Fasta knappar gäller på alla andra typer av skjortor. Dessa sys fast och är vanligen tillverkade av pärlemor eller plast även om andra material förekommer, som horn och trä.

Knappslå: En förstärkning på vänster sida skjortöppningen där knapphålen är sydda. Knappslån (”front placket”) har två sömmar som sitter olika långt in beroende på vem som tillverkat skjortan. Det finns också skjortor utan knappslå (kallas ibland ”french front”) och skjortor med dold knäppning (”fly front”).

Krage: Finns i många olika varianter, i olika höjd och med olika foder. En första indelning görs mellan löskragen (”detachable collar”) som knäpps fast med knappar och den fasta kragen. Sedan finns det ett antal olika kragformer där en grov kategorisering ser ut som följer:

camp collar
Fritidskrage.

• Ståkrage (”wing collar”). En styv, stärkt krage som står rätt upp och vars yttre hörn på båda sidor halsöppningen viks utåt för att skapa två snibbar.
• Point-krage (”point collar”). Nedvikt krage där snibbarna pekar nedåt och lämnar ett relativt litet utrymme för slipsknuten.
• Spread-krage (”spread collar”). Nedvikt krage där snibbarna står relativt brett isär och lämnar ett större utrymme för slipsknuten.
• Cut away-krage (”cut away collar”). Den nedvikta krage där avståndet mellan snibbarna är som störst.
• Button down-krage (”button down collar”). Ofodrad point-krage där snibbarna knäpps fast vid skjortbröstet.
• Klubbkrage (”club collar”). Krage med rundade kragsnibbar, vanligtvis med litet avstånd mellan snibbarna och ibland kompletterad med en hälla liknande tab-kragens.
• Tab-krage (”tab collar”). Point-krage med relativt korta snibbar och en hälla som knäpps över den översta skjortknappen för att lyfta upp och framhäva slipsknuten.
• Nålkrage (”pin collar”). Point-krage där slipsknuten framhävs genom att en speciell slipsnål sticks igenom snibbarna.
• Fritidskrage (”camp collar”). Krage gjord för att vikas utåt i likhet med ett kavajslag. Har ofta en hälla istället för knapphål för översta knappen.

Kragsnibbar: Snibbarna är en förlängning av kragens nedvikta del på båda sidor halsöppningen och kan vara olika långa beroende på modell och mode.

Länkknapp: En liten knapp som ska hindra ärmslån från att öppna sig och på så sätt dra med sig manschetten uppåt längs armen och få ärmlängden att verka felaktig. En del skjortor saknar länkknapp.

Manschett: En förstärkt tygdel som fästs längst ut på skjortärmen vid handleden och knäpps ihop på olika sätt. För att kunna sy på den mindre manschetten på ärmen måste ärmens tyg rynkas ihop, antingen via plisserade veck eller annan teknik (”gathers”). Det finns fyra huvudsakliga typer av manschett. Notera att en viss begreppsförvirring kan uppstå då engelskans ”barrel cuff” motsvaras av svenskans ”enkel manschett” medan engelskans ”single cuff” är vad vi i Sverige kallar ”frackmanschett”):

Coctail Cuff 2
Coctailmanschett.

• Enkel manschett (”barrel cuff”). Enkel manschett som knäpps genom överlappning. Kan ha en eller flera knappar.

• Dubbel manschett (”dubbel cuff” eller ”french cuff”). Manschett som viks tillbaka över sig själv och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.

• Frackmanschett (”single cuff”). Enkel manschett som stärks och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.

• Cocktailmanschett (”cocktail cuff”/”turnback cuff”/”portofino cuff”). Ett slags hybrid av enkel och dubbel manschett. Manschettens tyg är dubbelt och viks tillbaka men lämnar då ett kilformat utrymme på undersidan. Där sitter fastsydda knappar och manschetten knäpps genom överlappning.

Ok: Skjortans axelparti. Kan vara helt eller delat genom en mittsöm.

Rygg: I ryggen sitter oftast de eventuella justeringar som får skjortan att sitta mer figurnära. Det kan vara två insnitt på vardera sida ryggen, två plisserade ryggveck eller ett mittveck (”box pleat”).

Skört: Nederdelen av skjortan som går ned över rumpan. En del skjortor har en sydd kil (”gusset”) i sidsömmen mellan skörten och skjortans främre, nedre del.

Ärm: Skjortärmen är lång på en långärmad skjorta eller kort på en kortärmad skjorta. Ärmhålens placering skiljer beroende på modell. Ett högre placerat ärmhål ger mer rörelsefrihet.

Ärmslå: Förstärkning kring den slits som görs i ärmens nederdel för att skjortan ska bli lättare att ta på sig. Avslutas i manschetten. På ärmslån sitter länkknappen.

Katarina och färgerna

KatarinaStatsvetaren Katarina Barrling på Uppsala universitet visar hur det ska se ut. För det första har hon valt rätt färgskala för sin hudton. Sedan tar hon upp sin ögonfärg i kavajens blå blommor och kombinerar med en topp som matchar kavajens grundfärg.

Barrling toppar det med en scarf som kontrasterar mot hennes övriga plagg samtidigt som den är i rätt ton och tar upp det rosiga i hennes kinder.

Slutligen tar hon upp kavajens nästintill vita blommor i sitt halsband.

Mycket elegant. Se och lär.

Välkommen!

Det finns de som anser att informella regler, uppförandekoder och klädkoder inte är värda någonting. Det finns andra som anser att det finns ett självändamål att bryta mot dem.
Jag respekterar de åsikterna. Jag delar dem i många fall. Det är en hårfin gräns mellan tradition och konservatism. En del traditionellt välklädda och belevade människor är reaktionärer. Det är inte jag. Jag står närmare punkaren än godsherren.
Mycket närmare.

Ja.
Ja.

Det finns också de som helt enkelt skiter i vad de tar på sig, som saknar ett intresse för kläder.
Jag respekterar det också. Men att vara omedveten om att kläder har ett starkt symbolvärde är problematiskt. Det upplevs som respektlöst mot brudparet att gå på ett bröllop i jeans och collegetröja. Det spelar ingen roll om det är gästens fräckaste jeans och snyggaste collegetröja.

De finns också de som skiter i vad de tar på sig för att de inte vill eller orkar bry sig om det. Som sätter sin egen bekvämlighet i första rummet. Som går på bröllop i collegetröja för att de inte tycker att det är värt att anstränga sig lite extra för att glädja någon annan.
Den inställningen saknar jag respekt för.

Här på Stiltje kommer jag att skriva om stil och kläder för män. Ibland om vad som är ”rätt” och ”fel”. Det går alldeles utmärkt att ifrågasätta om det alls finns något ”rätt” och ”fel”. Postmoderna filosofer gör det hela tiden – vänder på en etablerad sanning.
Men den här bloggen är inte postmodern. Och jag kommer att bedöma kläderna, inte personen som bär dem. Den distinktionen är mycket viktig.

Jag använder mig av några grundsatser:

Nej.
Nej.

• Klädseln ska utgå ifrån den individuella bärarens förutsättningar.
Du ska ha på dig det som passar bäst på din kropp. Du ska inte utgå ifrån ett fluktuerande och miljömässigt ohållbart mode som dikteras av storföretag och säljs genom anorektiska fotomodellers catwalkpromenader.

• Klädseln ska skapa en utseendemässig harmoni.
Det du har på dig ska få din kropp att se så proportionelig ut som möjligt. Människor ska tänka på vad du säger och hur du beter dig, inte på att dina ben ser oerhört korta ut i de där låga byxorna.

• Kläderna ska sitta snyggt – och bekvämt.
Passform är viktigt. Sitter dina kläder för tajt är det vare sig vackert eller skönt. Sitter de för löst har du valt fel storlek vilket kommer att drabba både utseende och användbarhet.

• Färger är viktigt.
Ta reda på vilka färger du passar i. Det är betydligt viktigare än du tror. Män är generellt usla på just det. Håll upp plagg med olika färgskalor framför ansiktet och prova om du inte tror mig. Är du osäker – fråga någon om råd.

Välkommen till Stiltje!

Eric

Byxan

Jag fortsätter i samma uppfostrande anda. Här är en genomgång av byxans delar.

Byxor informatik framsidaByxor informatik baksida

ORDLISTA

Bakficka: Bakfickan är traditionellt en kantad ficka, ibland med en hälla som sitter över öppningen och fästs i en knapp. Detta är för att hindra det som finns i bakfickan från att falla ur.  Traditionellt ska en byxa ha en (1) bakficka. Den ska sitta till höger för en högerhänt person och till vänster för en vänsterhänt person. Eftersom de allra flesta i dag köper byxan färdigtillverkad har många formella byxor två bakfickor – tillverkaren vet förstås inte om den presumtiva kunden är höger- eller vänsterhänt. På jeans är bakfickorna utanpåliggande.

Bälteshälla: Ett tunt tygband som sitter vertikalt fäst i linningen och är avsedd att dra bältet igenom. De flesta byxor har mellan sex och åtta hällor, jeans har färre.

Grodmunsficka. Bild: Tweed Country Sports.
Grodmunsficka. Bild: Tweed Country Sports.

Ficka: Det finns olika typer av fickor/framfickor. Den allra vanligaste är en vertikalt placerad, randad ficka som sitter i byxans sidsöm. Denna kan vara mer eller mindre snedställd för att bli enklare att komma åt. Motsatsen är den horisontellt placerade ficka som kallas för ”western pocket” och återfinns på jeans. I olika varianter förekommer den också på mer formella byxor och kan då kallas för grodmunsficka (”frogmouth pocket”) jodhpurficka eller något annat beroende på modell.

Frontveck: Ett plisserat veck framtill på byxan för ökad komfort och bättre passform. När bäraren sitter ned öppnar sig frontvecket och gör att byxan inte smiter åt. Frontvecket kan vara placerat med öppningen utåt mot fickan (”reverse pleat”) eller inåt mot grenen (”forward pleat”). En byxa har vanligtvis ett eller två frontveck på vardera sidan gylfen. Tre veck förekommer men är då en utseendedetalj eftersom det tredje vecket inte ökar komforten i någon större utsträckning. En byxa utan frontveck kallas ”flat front trouser”.

Fåll: Byxans avslutning närmast foten. Kan vara med eller utan slag.

Gylf: Öppningen under linningen som gör att bäraren kan ta av och på sin byxa och kan kissa utan att behöva dra ned hela byxan. Är vanligast med blixtlås. Knappar förekommer, på jeans är de vanliga.

Insnitt: Ett sytt veck som snävar in och förbättrar byxans passform. Alla mer formella byxor har insnitt (”darts”) på baksidan, ett på vardera sidan av mittsömmen. De kan också finnas på framsidan i stället för frontveck. Byxan kallas då för ”darted front trouser”.

Sidjusterare i linningen.
Sidjusterare i linningen.

Knäppning: Där linningen knäpps ihop genom att lägga vänster del över höger del. Detta görs med hyskor och hakar, knappar eller en kombination av de båda. Vanligtvis finns en knapp även på insidan byxan på vänster sida för ökad stabilitet och avlastning. 

Linning: Bandet i byxans överkant där knäppningen sitter. Är delad i bakkant där en skräddare kan justera den in eller ut beroende på bärarens midjemått. Linningen finns i olika utföranden. På vissa byxor finns det sidojusterare där det går att dra åt eller släppa efter några centimeter, ett exempel är ”DAKS tops” som har ett elastiskt band gömt i linningen.

Pressveck: Pressade veck fram- och baktill på byxbenen

Kavajen

Vad passar bättre som premiärinlägg än en genomgång av kavajens delar? Att ha åtminstone ett uns koll på uppbyggnaden av olika plagg kommer att göra livet så mycket roligare! Alternativt slipper ni att bli uppretade om ni mot all förmodan skulle läsa vad jag kommer att skriva här.

Kavajens delar: Framsida

Kavajens delar: Baksida

ORDLISTA

Axel: Den del av plaggets ”kropp” som täcker axeln. Tillhör samma tygstycke som ryggen. Axeln är viktig för vilket snitt kavajen ska få och kan vara uppbyggd på olika sätt med vadd eller kanvas. En axel som helt saknar uppbyggnad kallas ibland för ostrukturerad axel. En pagoda-axel (”pagoda shoulder”) är en uppbyggd axel med konkav profil.

Bröst: Tyget mellan ärmens infästning/sidsöm och slag. Ett draperat bröst (”draped chest”) är fylligt och skapar ett slags vertikala veck som får bäraren att se mer atletisk ut. Ett naturligt bröst (”clean chest”) sitter mer kroppsnära och följer bröstets naturliga linjer.

Bröstficka: Sitter på bröstets vänstra sida. Utmärkt för en näsduk eller i undantagsfall ett par solglasögon. Ingenting annat.

Snedställd lockficka med biljettficka.
Snedställd lockficka med biljettficka.

Ficka: Ger plagget karaktär. Det finns tre olika sorter i fallande formalitetsgrad:
• Locklös ficka eller ”welted pocket”. ”Welted” innebär att fickan är kantad över och under öppningen. På smokingkavajer med sidenslag är kantningen ofta i samma tyg som slagen. En särskilt hård och tunn kantning kallas för ”jetting” och en sådan ficka blir således en ”jetted pocket”.
• Lockficka eller ”flapped pocket”. Fickan har ett lock av varierande höjd och utformning. En lockficka kan vara snedställd, vilket är vanligt på brittiska jaktkavajer. Lockfickan kan kompletteras med en biljettficka, vilket är en mindre ficka som sitter ovanför den högra kavajfickan.
• Utanpåliggande ficka eller ”patch pocket”. En påsydd ficka på utsidan av kavajens yttertyg. Finns i olika varianter beroende på typ av kavaj. En Norfolk-kavaj har exempelvis patronfickor, utanpåliggande fickor med lock.

”Gorge”: Punkten där kragen möter slaget. Ytterst viktig för kavajens karaktär. En hög ”gorge line” smalnar av bärarens siluett genom att accentuera de vertikala linjerna på bekostnad av bröstvidden. En låg ”gorge line” gör att bäraren verkar bredare och mer muskulös, men kavajen riskerar samtidigt att se lite ”trött” ut.
Föreslå gärna ett svenskt ord för ”gorge”, jag hittar inget.

Knappställning: Var någonstans på framsidan av kavajen som knapparna är fästa höjdmässigt. Knappställningen (”the button stance”) avgörs genom att studera höjden på den knapp som sitter närmast den naturliga midjan, alltså ungefär i höjd med naveln. Det är den översta knappen på en tvåknäppt, mellersta knappen på en treknäppt och den enda knappen på en enknäppt kavaj. Fyrknäppta kavajer saknar naturlig kandidat.

Krage: Delen närmast nacke och hals. Övergår i slaget vid den punkt som kallas ”gorge”.

Manschett: Ärmens avslutning. Har ofta en slits men det finns också hela manschetter. På vissa smokingkavajer och edwardianska kavajer som var populära på 1960-talet är manschetten tillbakavikt och klädd med sidentyg. På manschetten sitter ärmknapparna.

Midja: Sitter i höjd med den naturliga midjan. Kan vara insvängd och kallas då markerad midja (”suppressed waist” eller ”nipped waist”).

Rygg: Det delade tygstycke som utgör kavajens baksida.

Skört: Nederdelen av ryggen som täcker rumpan. Detta är alltså mellan sprunden på en kavaj med dubbla sprund, på sidorna om sprundet ut till vardera sidsömmen på en kavaj med enkelt sprund och ryggslutet på en kavaj utan sprund.

Spetsigt slag.
Spetsigt slag.

Slag: Utåtvikta och fodrade tygstycken på kavajens framsida. Finns i tre varianter:
• Trubbiga slag (”notched lapels”).
• Spetsiga slag (”peaked lapels”).
• Sjalslag/sjalkrage (”shawl-collar”).

Slagen kan ha olika bredd, olika mycket vaddering och vara sydda på olika sätt.

Sprund: Slits som gör det lättare att röra sig och arbeta i kavajen. De kan vara olika djupa/höga och finns i två varianter:
• Dubbla sprund (”double vents”). Slitsar i sidsömmarna som skapar ett slags lock över rumpan.
• Enkelt sprund (”single vent”). En slits i ryggsömmen.
Kavajer utan sprund var vanliga under första hälften av 1900-talet och kan fortfarande dyka upp då och då. En smokingkavaj har traditionellt inga sprund.

Ärm: Kavajens ärm, helt enkelt. Smalnar vanligtvis av från ärmhuvudet till manschetten.

Ärmhuvud: Ärmens högsta punkt där den fästs i axeln. Heter ”sleevehead” på engelska, jag tycker att direktöversättningen fungerar. Ärmhuvudet kan se ut på olika sätt, bland annat finns det en variant med ett slags ”bulle” som sticker upp några millimeter ovanför axelsömmen. Detta kallas ”roped sleevehead”. Förslag på en svensk term emottas tacksamt. 

Ärmknappar: Har manschetten slits är knapparna vanligtvis fyra till antalet, men tre eller fem knappar förekommer också. Vanligtvis är slitsen igensydd och knapparna bara en utsmyckningsdetalj. På vissa kavajer är knapparna fungerande och manschetten kan knäppas upp. Har kavajen hel manschett brukar det bara finnas en knapp eller ingen knapp alls.