Damberg och Kristersson i Agenda

Studion i SVTs aktualitetsprogram Agenda.

I går samtalade Ulf Kristersson (M) och Mikael Damberg (S) i SVTs Agenda om hur man ska komma till rätta med den senaste tidens dödsskjutningar i svenska storstäder. Egentligen var de bägge herrarna överens om det mesta, som S och M brukar vara i kriminalpolitiska frågor nu för tiden, så det blev en ovanligt sansad ”debatt” utan det höga tonläge som tyvärr präglat svensk politik under 2000-talet och som blivit allt värre sedan Sverigedemokraterna kommit in i riksdagen.

Tack och lov slapp vi också oförskämda programledare av Janne Josefsson- och Belinda Olsson-typ.

Inrikesminister Mikael Damberg (S).

Men det verkligt glädjande var att Damberg och Kristersson var relativt välklädda. Inrikesministern hade sin vana trogen en kavaj med smala slag och hög gorge-line (svenskt begrepp saknas, se artikel om kavajens delar). Denna gång är den mörkt blå. Axlarna har markerade ärmhuvuden (roped sleeveheads), en detalj som utvecklats ur de uniformsjackor som syddes av vissa skrädderier på Saville Row i London. Det finns ett extra knapphål på det vänstra slaget.

Skjortan är i vit poplin och har en spreadkrage som är relativt hög – en klassisk, engelsk krage. Gissningsvis finns det insydda kraglattor i plast i snibbarna som styvar upp konstruktionen. Slipsen är en diskret mörkblå sidenslips med små, ljusblå prickar och är knuten i en symmetrisk Windsor- eller Halvwindsorknut.

Tyvärr matchar inte kragen och kavajslagen och här tycker jag att det är skjortan som är rätt och kavajen fel. Damberg är ganska smal och borde ha valt en kavaj med bredare slag för att ge en illusion av kraftigare bröstkorg.

Moderaternas partiordförande Ulf Kristersson.

Ulf Kristersson är en av de bäst klädda svenska politikerna och har valt en marinblå kavaj med en klassisk slagbredd som når ungefär halvvägs ut mot den mjuka, ostrukturerade axeln av italienskt snitt.

Också hans vita skjorta ser ut att vara av bomullspoplin men kragen är en mjuk cut away-modell som går väl ihop med det lediga snittet på hans kavaj. Kristersson har ett ansikte som varken är smalt eller brett och han passar bra i de flesta kragformer. Han väljer gärna virkade slipsar och dagens buteljgröna variant är inget undantag.

Däremot är slipsknuten inte särskilt snygg. Den här långsmala varianten dyker upp då och då och är egentligen en vanlig four-in-hand som dragits åt mycket hårt. Det fungerar ofta bra med en slips i vävt siden eller mohair men den virkade sidenslipsen är en annan sak. Någonting med materialet gör att knuten ser ansträngd och alltför asketisk ut när den dras åt med kraft. När det börjar knaka i slipsen (och det gör det verkligen) har man tagit i för mycket.

Sedan har jag personligen aldrig tyckt om att kombinera smala slipsknutar med cut away-krage. Det är osnyggt när inte slipsen fyller ut tillräckligt mellan snibbarna.

Kristersson ska ha en stor eloge för att han inte har någon partisymbol på sig – man vet ju vilket parti han tillhör ändå, inte sant?

Maffians konstiga kragform

Stiltje har tidigare skrivit om skjortkragens betydelse för att balansera ansiktsformen och ge halsen ett proportionerligt utseende. Det finns dock kragformer som inte är lämpliga för några ansiktsformer alls. Som den Joe Pescis psykopatiska rollfigur Tommy bär i filmen ”Maffiabröder” (”Goodfellas”) från 1990.

Tommys mamma berömmer hans kläder. Det borde hon inte göra.
Tommys mamma berömmer hans kläder. Det borde hon inte göra.

För det första är det extremt lilla avståndet mellan kragsnibbarna mycket märkligt. Det gör att slipsen lyfter upp snibbarna flera centimeter från skjortbröstet där de egentligen borde vila. Kragen är lågt skuren men med långa snibbar vilket får hela Pescis kropp att sträva nedåt och förstärker intrycket av att han är under medellängd. Hade kragen däremot varit mer traditionell hade skådespelaren gärna fått ha en låg variant, kanske ännu lägre, för att kompensera för sin korta hals.

Hurra du lever, pang du är död. Men bara på film.
Hurra du lever, pang du är död. Men bara på film.

Nu lär inte kragens skärning vara något som Tommy ligger sömnlös om nätterna och tänker på. Han blir nämligen kallblodigt avrättad en bit in i filmen.  Av en gangster med en lika konstig skjortkrage.

Skjortan

Vi går vidare i Stiltjes folkbildningsserie med en närmare titt på det kanske vanligaste plagget i en svensk mans garderob. Men där konkurrenter som t-shirten och pikétröjan är mycket begränsade i sina uttryck är skjortan en komplicerad och mångfacetterad sak som kan varieras på många olika sätt.

Skjorta informatik framsida

Skjorta informatik baksida

ORDLISTA

Bröst: Skjortbröstet kan vara skuret på olika sätt men är på de allra flesta skjortor outsmyckat. På fritidsskjortor sitter det ofta en bröstficka på vänster sida. En frackskjorta (”white tie shirt”) har extra bröstpaneler, ibland i pikétyg (marcella), som är antingen rektangulära eller U-formade och ska stärkas hårt. Vissa smokingskjortor (”black tie shirts”) har också bröstpaneler, men dessa ska traditionellt inte stärkas. Andra har flera stycken bröstveck (plisserade veck) som utsmyckning.

Knapp: Skjortknappen finns i två varianter – lös och fast. Lösa knappar används endast till de skjortor som bärs till frack och smoking och ska då vara i pärlemor eller onyx. Fasta knappar gäller på alla andra typer av skjortor. Dessa sys fast och är vanligen tillverkade av pärlemor eller plast även om andra material förekommer, som horn och trä.

Knappslå: En förstärkning på vänster sida skjortöppningen där knapphålen är sydda. Knappslån (”front placket”) har två sömmar som sitter olika långt in beroende på vem som tillverkat skjortan. Det finns också skjortor utan knappslå (kallas ibland ”french front”) och skjortor med dold knäppning (”fly front”).

Krage: Finns i många olika varianter, i olika höjd och med olika foder. En första indelning görs mellan löskragen (”detachable collar”) som knäpps fast med knappar och den fasta kragen. Sedan finns det ett antal olika kragformer där en grov kategorisering ser ut som följer:

camp collar
Fritidskrage.

Ståkrage (”wing collar”). En styv, stärkt krage som står rätt upp och vars yttre hörn på båda sidor halsöppningen viks utåt för att skapa två snibbar.
Point-krage (”point collar”). Nedvikt krage där snibbarna pekar nedåt och lämnar ett relativt litet utrymme för slipsknuten.
Spread-krage (”spread collar”). Nedvikt krage där snibbarna står relativt brett isär och lämnar ett större utrymme för slipsknuten.
Cut away-krage (”cut away collar”). Den nedvikta krage där avståndet mellan snibbarna är som störst.
Button down-krage (”button down collar”). Ofodrad point-krage där snibbarna knäpps fast vid skjortbröstet.
Klubbkrage (”club collar”). Krage med rundade kragsnibbar, vanligtvis med litet avstånd mellan snibbarna och ibland kompletterad med en hälla liknande tab-kragens.
Tab-krage (”tab collar”). Point-krage med relativt korta snibbar och en hälla som knäpps över den översta skjortknappen för att lyfta upp och framhäva slipsknuten.
Nålkrage (”pin collar”). Point-krage där slipsknuten framhävs genom att en speciell slipsnål sticks igenom snibbarna.
Fritidskrage (”camp collar”). Krage gjord för att vikas utåt i likhet med ett kavajslag. Har ofta en hälla istället för knapphål för översta knappen.

Kragsnibbar: Snibbarna är en förlängning av kragens nedvikta del på båda sidor halsöppningen och kan vara olika långa beroende på modell och mode.

Länkknapp: En liten knapp som ska hindra ärmslån från att öppna sig och på så sätt dra med sig manschetten uppåt längs armen och få ärmlängden att verka felaktig. En del skjortor saknar länkknapp.

Manschett: En förstärkt tygdel som fästs längst ut på skjortärmen vid handleden och knäpps ihop på olika sätt. För att kunna sy på den mindre manschetten på ärmen måste ärmens tyg rynkas ihop, antingen via plisserade veck eller annan teknik (”gathers”). Det finns fyra huvudsakliga typer av manschett. Notera att en viss begreppsförvirring kan uppstå då engelskans ”barrel cuff” motsvaras av svenskans ”enkel manschett” medan engelskans ”single cuff” är vad vi i Sverige kallar ”frackmanschett”):

Coctail Cuff 2
Coctailmanschett.

Enkel manschett (”barrel cuff”). Enkel manschett som knäpps genom överlappning. Kan ha en eller flera knappar.

Dubbel manschett (”dubbel cuff” eller ”french cuff”). Manschett som viks tillbaka över sig själv och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.

Frackmanschett (”single cuff”). Enkel manschett som stärks och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.

Cocktailmanschett (”cocktail cuff”/”turnback cuff”/”portofino cuff”). Ett slags hybrid av enkel och dubbel manschett. Manschettens tyg är dubbelt och viks tillbaka men lämnar då ett kilformat utrymme på undersidan. Där sitter fastsydda knappar och manschetten knäpps genom överlappning.

Ok: Skjortans axelparti. Kan vara helt eller delat genom en mittsöm.

Rygg: I ryggen sitter oftast de eventuella justeringar som får skjortan att sitta mer figurnära. Det kan vara två insnitt på vardera sida ryggen, två plisserade ryggveck eller ett mittveck (”box pleat”).

Skört: Nederdelen av skjortan som går ned över rumpan. En del skjortor har en sydd kil (”gusset”) i sidsömmen mellan skörten och skjortans främre, nedre del.

Ärm: Skjortärmen är lång på en långärmad skjorta eller kort på en kortärmad skjorta. Ärmhålens placering skiljer beroende på modell. Ett högre placerat ärmhål ger mer rörelsefrihet.

Ärmslå: Förstärkning kring den slits som görs i ärmens nederdel för att skjortan ska bli lättare att ta på sig. Avslutas i manschetten. På ärmslån sitter länkknappen.

Kavajen

Vad passar bättre som premiärinlägg än en genomgång av kavajens delar? Att ha åtminstone ett uns koll på uppbyggnaden av olika plagg kommer att göra livet så mycket roligare! Alternativt slipper ni att bli uppretade om ni mot all förmodan skulle läsa vad jag kommer att skriva här.

Kavajens delar: Framsida

Kavajens delar: Baksida

ORDLISTA

Axel: Den del av plaggets ”kropp” som täcker axeln. Tillhör samma tygstycke som ryggen. Axeln är viktig för vilket snitt kavajen ska få och kan vara uppbyggd på olika sätt med vadd eller kanvas. En axel som helt saknar uppbyggnad kallas ibland för ostrukturerad axel. En pagoda-axel (”pagoda shoulder”) är en uppbyggd axel med konkav profil.

Bröst: Tyget mellan ärmens infästning/sidsöm och slag. Ett draperat bröst (”draped chest”) är fylligt och skapar ett slags vertikala veck som får bäraren att se mer atletisk ut. Ett naturligt bröst (”clean chest”) sitter mer kroppsnära och följer bröstets naturliga linjer.

Bröstficka: Sitter på bröstets vänstra sida. Utmärkt för en näsduk eller i undantagsfall ett par solglasögon. Ingenting annat.

Snedställd lockficka med biljettficka.
Snedställd lockficka med biljettficka.

Ficka: Ger plagget karaktär. Det finns tre olika sorter i fallande formalitetsgrad:
Locklös ficka eller ”welted pocket”. ”Welted” innebär att fickan är kantad över och under öppningen. På smokingkavajer med sidenslag är kantningen ofta i samma tyg som slagen. En särskilt hård och tunn kantning kallas för ”jetting” och en sådan ficka blir således en ”jetted pocket”.
Lockficka eller ”flapped pocket”. Fickan har ett lock av varierande höjd och utformning. En lockficka kan vara snedställd, vilket är vanligt på brittiska jaktkavajer. Lockfickan kan kompletteras med en biljettficka, vilket är en mindre ficka som sitter ovanför den högra kavajfickan.
• Utanpåliggande ficka eller ”patch pocket”. En påsydd ficka på utsidan av kavajens yttertyg. Finns i olika varianter beroende på typ av kavaj. En Norfolk-kavaj har exempelvis patronfickor, utanpåliggande fickor med lock.

”Gorge”: Punkten där kragen möter slaget. Ytterst viktig för kavajens karaktär. En hög ”gorge line” smalnar av bärarens siluett genom att accentuera de vertikala linjerna på bekostnad av bröstvidden. En låg ”gorge line” gör att bäraren verkar bredare och mer muskulös, men kavajen riskerar samtidigt att se lite ”trött” ut.
Föreslå gärna ett svenskt ord för ”gorge”, jag hittar inget.

Knappställning: Var någonstans på framsidan av kavajen som knapparna är fästa höjdmässigt. Knappställningen (”the button stance”) avgörs genom att studera höjden på den knapp som sitter närmast den naturliga midjan, alltså ungefär i höjd med naveln. Det är den översta knappen på en tvåknäppt, mellersta knappen på en treknäppt och den enda knappen på en enknäppt kavaj. Fyrknäppta kavajer saknar naturlig kandidat.

Krage: Delen närmast nacke och hals. Övergår i slaget vid den punkt som kallas ”gorge”.

Manschett: Ärmens avslutning. Har ofta en slits men det finns också hela manschetter. På vissa smokingkavajer och edwardianska kavajer som var populära på 1960-talet är manschetten tillbakavikt och klädd med sidentyg. På manschetten sitter ärmknapparna.

Midja: Sitter i höjd med den naturliga midjan. Kan vara insvängd och kallas då markerad midja (”suppressed waist” eller ”nipped waist”).

Rygg: Det delade tygstycke som utgör kavajens baksida.

Skört: Nederdelen av ryggen som täcker rumpan. Detta är alltså mellan sprunden på en kavaj med dubbla sprund, på sidorna om sprundet ut till vardera sidsömmen på en kavaj med enkelt sprund och ryggslutet på en kavaj utan sprund.

Spetsigt slag.
Spetsigt slag.

Slag: Utåtvikta och fodrade tygstycken på kavajens framsida. Finns i tre varianter:
Trubbiga slag (”notched lapels”).
Spetsiga slag (”peaked lapels”).
Sjalslag/sjalkrage (”shawl-collar”).

Slagen kan ha olika bredd, olika mycket vaddering och vara sydda på olika sätt.

Sprund: Slits som gör det lättare att röra sig och arbeta i kavajen. De kan vara olika djupa/höga och finns i två varianter:
Dubbla sprund (”double vents”). Slitsar i sidsömmarna som skapar ett slags lock över rumpan.
Enkelt sprund (”single vent”). En slits i ryggsömmen.
Kavajer utan sprund var vanliga under första hälften av 1900-talet och kan fortfarande dyka upp då och då. En smokingkavaj har traditionellt inga sprund.

Ärm: Kavajens ärm, helt enkelt. Smalnar vanligtvis av från ärmhuvudet till manschetten.

Ärmhuvud: Ärmens högsta punkt där den fästs i axeln. Heter ”sleevehead” på engelska, jag tycker att direktöversättningen fungerar. Ärmhuvudet kan se ut på olika sätt, bland annat finns det en variant med ett slags ”bulle” som sticker upp några millimeter ovanför axelsömmen. Detta kallas ”roped sleevehead”. Förslag på en svensk term emottas tacksamt. 

Ärmknappar: Har manschetten slits är knapparna vanligtvis fyra till antalet, men tre eller fem knappar förekommer också. Vanligtvis är slitsen igensydd och knapparna bara en utsmyckningsdetalj. På vissa kavajer är knapparna fungerande och manschetten kan knäppas upp. Har kavajen hel manschett brukar det bara finnas en knapp eller ingen knapp alls.