Etikett: kostym

För lite av det goda skämmer allt

Ibland händer det att man stöter på någonting som man först tar för ett skämt, för att sedan upptäcka att det är på fullt allvar.

Exempelvis Zagros Hamas valfilm. 

Till tonerna av fläskig bluesrock vandrar ungmoderaten i slow motion mellan Lilla Torget och Stenpiren i Göteborg och lovar genom en lika fläskig speakerröst att ”göra Sverige mäktigt igen”.

Ett skolexempel på vad en kostymbärare ska undvika: Kombinationen kort kavaj och låga byxor.
Han bär svart kostym, vilket är problematiskt då denna färg främst är till för att bäras på begravningar. Om tanken är att sprida hopp är det en illa vald utstyrsel, även om en marinblå överruta dämpar intrycket av sorgeklädsel.

Byxorna är för låga och kavajen för kort vilket gör att slipsen och skjortan osnyggt tittar fram i midjehöjd. Ögat dras till triangeln, inte till det som bör vara i fokus: Bärarens ansikte.  

Tanken med en kostym är också att den ska bilda en helhet som förlänger och slätar ut. Detta går förlorat genom att det fullt synliga bältet bildar en horisontell linje som visuellt klyver Zagros Hama på mitten. 

Hans kavaj verkar vara ett nummer för liten. Den är trång över bröstet och ärmarna är för korta, vilket indikeras av att en ovanligt stor del av skjortmanschetten syns. Den är såpass kort att den ger Hama en (gissningsvis oönskad) viss ”Mårten Gås-look”.  Mer om det här. 

För lite av det goda skämmer allt. Det enda som talar emot att Hama råkat få med sig fel storlek hem från butiken är faktiskt att axlarna är något för breda, men det kan också bero på ett ovanligt smalt axelparti hos bäraren.

Kavajens korta ärm blottar ovanligt mycket skjortmanschett.
Slutligen har moderaten slarvat med slipsen. Knuten ska dras åt hårdare och den ska framför allt inte hänga halvvägs ned på bröstet. Dessutom har hans armbandsur halkat ned för långt över handloven.

På fötterna ser han ut att bära herrboots, vilket är ett lika ovanligt som stiligt val och som Zagros Hama ska ha all heder av. Men om hans politiska kunskaper är i nivå med resten av klädseln i valfilmen lär han inte orsaka den socialdemokratiska regeringen några sömnlösa nätter. 

Ropa vieja

Second hand-butiker har bra koll på mycket, men inte på klassiska herrkläder av god kvalitet.

Att handla i second hand-butiker har blivit allt vanligare. Från att ha varit en angelägenhet för prekariatet, nostalgikerna och 1990-talets indiepopare, punkare och mods är loppisrundan numera också ett etablerat lördagsnöje för en konsumtionsstark medelklass.

Med den ökade köpvilligheten har butiker och organisationer blivit betydligt mer medvetna om vilka varor som betingar höga priser. Bland andra Emmaus Björkå har experter på konst, keramik och porslin som kan sålla bland det som människor skänker.

Ralph Lauren – sällan värt pengarna i andra hand.

När det gäller kläder har det vuxit upp specialiserade butiker som inriktar sig på att sälja välkända märken. Det har gjort att vissa plagg, som pikétröjor från Polo Ralph Lauren och Lacoste, kostar för mycket som sekunda eftersom sorterarna och prismärkarna antagligen blandar samman kvalitet med kraften i varumärkena.

Generellt sett finns det inte längre någon naturlig samvarians mellan pris och kvalitet. Visst, många dyra varumärken tillhandahåller bra plagg, men också exklusiva tillverkare verkar på en global marknad. Att flytta ut tillverkningen till länder där låga löner är den främsta konkurrensfördelen har inte gjort några underverk med kvaliteten på varorna. Barbourjackan – not what it used to be.

Så är den tid förbi då man kunde göra fynd på loppis? Absolut inte. Är det något som second hand-butikerna inte förstår sig på är det nämligen klassiska herrplagg av god kvalitet. Här finns en vit fläck på kartan där en medveten spanare kan köpa fantastiska saker groteskt billigt. Om han eller hon vet vad man ska titta efter.

Uddakavaj/kostymkavaj

Här finns kanske de allra största fyndmöjligheterna. Med undantag av några få, nischade butiker (som utmärkta A Marchesan på Odengatan i Stockholm) finns det inga second hand-butiker eller välsorterade loppisar som sorterar ut kavajer och kostymer på urval av kvalitet.

Några tips för att hitta bra kavajer begagnat:

  1. Köp inte plast. Det första den medvetna klädjägaren bör göra är att välja bort allt som inte består av rena naturmaterial. Vissa hävdar att nutida ull-polyesterblandningar är så bra att det inte påverkar vare sig upplevelse eller utseende. Men de flesta andrahandspersedlar har av naturliga skäl flera år på nacken. Och varför köpa plastkläder när det inte skiljer något i pris mellan dessa och den ”äkta varan”?
  2. Köp gammalt. Generellt gäller regeln: Ju äldre plagg, desto bättre plagg. Anledningen är framför allt att äldre ulltyger (andra blandningar är ovanliga i Sverige, som ull/mohair eller ull/siden) är kraftigare och mer slitstarka än moderna, tunna varianter. Detta beror på att väverierna tidigare saknade teknik för att väva tunna ylletyger av god kvalitet till ett överkomligt pris.
  3. Nyp i plagget. Genom att ta tag i plaggets bröst med fingertopparna kan man med lite övning känna om det består av två eller tre lager tyg. Äldre uddakavajer och kostymkavajer har nästan uteslutande sydda mellanlägg. Man ska då känna tre tyglager: Yttertyg, mellanlägg och foder.
    OBS: Handlar det om en lätt, ofodrad sommarkavaj fungerar förstås inte nyptestet.

 

Kavajen

Vad passar bättre som premiärinlägg än en genomgång av kavajens delar? Att ha åtminstone ett uns koll på uppbyggnaden av olika plagg kommer att göra livet så mycket roligare! Alternativt slipper ni att bli uppretade om ni mot all förmodan skulle läsa vad jag kommer att skriva här.

Kavajens delar: Framsida

Kavajens delar: Baksida

ORDLISTA

Axel: Den del av plaggets ”kropp” som täcker axeln. Tillhör samma tygstycke som ryggen. Axeln är viktig för vilket snitt kavajen ska få och kan vara uppbyggd på olika sätt med vadd eller kanvas. En axel som helt saknar uppbyggnad kallas ibland för ostrukturerad axel. En pagoda-axel (”pagoda shoulder”) är en uppbyggd axel med konkav profil.

Bröst: Tyget mellan ärmens infästning/sidsöm och slag. Ett draperat bröst (”draped chest”) är fylligt och skapar ett slags vertikala veck som får bäraren att se mer atletisk ut. Ett naturligt bröst (”clean chest”) sitter mer kroppsnära och följer bröstets naturliga linjer.

Bröstficka: Sitter på bröstets vänstra sida. Utmärkt för en näsduk eller i undantagsfall ett par solglasögon. Ingenting annat.

Snedställd lockficka med biljettficka.
Snedställd lockficka med biljettficka.

Ficka: Ger plagget karaktär. Det finns tre olika sorter i fallande formalitetsgrad:
• Locklös ficka eller ”welted pocket”. ”Welted” innebär att fickan är kantad över och under öppningen. På smokingkavajer med sidenslag är kantningen ofta i samma tyg som slagen. En särskilt hård och tunn kantning kallas för ”jetting” och en sådan ficka blir således en ”jetted pocket”.
• Lockficka eller ”flapped pocket”. Fickan har ett lock av varierande höjd och utformning. En lockficka kan vara snedställd, vilket är vanligt på brittiska jaktkavajer. Lockfickan kan kompletteras med en biljettficka, vilket är en mindre ficka som sitter ovanför den högra kavajfickan.
• Utanpåliggande ficka eller ”patch pocket”. En påsydd ficka på utsidan av kavajens yttertyg. Finns i olika varianter beroende på typ av kavaj. En Norfolk-kavaj har exempelvis patronfickor, utanpåliggande fickor med lock.

”Gorge”: Punkten där kragen möter slaget. Ytterst viktig för kavajens karaktär. En hög ”gorge line” smalnar av bärarens siluett genom att accentuera de vertikala linjerna på bekostnad av bröstvidden. En låg ”gorge line” gör att bäraren verkar bredare och mer muskulös, men kavajen riskerar samtidigt att se lite ”trött” ut.
Föreslå gärna ett svenskt ord för ”gorge”, jag hittar inget.

Knappställning: Var någonstans på framsidan av kavajen som knapparna är fästa höjdmässigt. Knappställningen (”the button stance”) avgörs genom att studera höjden på den knapp som sitter närmast den naturliga midjan, alltså ungefär i höjd med naveln. Det är den översta knappen på en tvåknäppt, mellersta knappen på en treknäppt och den enda knappen på en enknäppt kavaj. Fyrknäppta kavajer saknar naturlig kandidat.

Krage: Delen närmast nacke och hals. Övergår i slaget vid den punkt som kallas ”gorge”.

Manschett: Ärmens avslutning. Har ofta en slits men det finns också hela manschetter. På vissa smokingkavajer och edwardianska kavajer som var populära på 1960-talet är manschetten tillbakavikt och klädd med sidentyg. På manschetten sitter ärmknapparna.

Midja: Sitter i höjd med den naturliga midjan. Kan vara insvängd och kallas då markerad midja (”suppressed waist” eller ”nipped waist”).

Rygg: Det delade tygstycke som utgör kavajens baksida.

Skört: Nederdelen av ryggen som täcker rumpan. Detta är alltså mellan sprunden på en kavaj med dubbla sprund, på sidorna om sprundet ut till vardera sidsömmen på en kavaj med enkelt sprund och ryggslutet på en kavaj utan sprund.

Spetsigt slag.
Spetsigt slag.

Slag: Utåtvikta och fodrade tygstycken på kavajens framsida. Finns i tre varianter:
• Trubbiga slag (”notched lapels”).
• Spetsiga slag (”peaked lapels”).
• Sjalslag/sjalkrage (”shawl-collar”).

Slagen kan ha olika bredd, olika mycket vaddering och vara sydda på olika sätt.

Sprund: Slits som gör det lättare att röra sig och arbeta i kavajen. De kan vara olika djupa/höga och finns i två varianter:
• Dubbla sprund (”double vents”). Slitsar i sidsömmarna som skapar ett slags lock över rumpan.
• Enkelt sprund (”single vent”). En slits i ryggsömmen.
Kavajer utan sprund var vanliga under första hälften av 1900-talet och kan fortfarande dyka upp då och då. En smokingkavaj har traditionellt inga sprund.

Ärm: Kavajens ärm, helt enkelt. Smalnar vanligtvis av från ärmhuvudet till manschetten.

Ärmhuvud: Ärmens högsta punkt där den fästs i axeln. Heter ”sleevehead” på engelska, jag tycker att direktöversättningen fungerar. Ärmhuvudet kan se ut på olika sätt, bland annat finns det en variant med ett slags ”bulle” som sticker upp några millimeter ovanför axelsömmen. Detta kallas ”roped sleevehead”. Förslag på en svensk term emottas tacksamt. 

Ärmknappar: Har manschetten slits är knapparna vanligtvis fyra till antalet, men tre eller fem knappar förekommer också. Vanligtvis är slitsen igensydd och knapparna bara en utsmyckningsdetalj. På vissa kavajer är knapparna fungerande och manschetten kan knäppas upp. Har kavajen hel manschett brukar det bara finnas en knapp eller ingen knapp alls.