Jag har inte mycket till övers för Sverigedemokraternas politik (läs: ingenting). Nu visar det sig att jag inte heller har mycket till övers för partiledningens sätt att bära kostym.
Mattias Karlsson från Sverigedemokraterna. Bild från Aktuellt i Politiken.
Ta en titt på SDs ex-vikarierande partiledare Mattias Karlsson. Hans skjorta är ostruken, hans byxor för låga (därav den otrevliga trekanten av skjorttyg mellan västslut och linning), hans kavajärmar för långa och hans skjortkrage underdimensionerad. Kavajen borde justeras i ryggen, skjortkragen syns inte eftersom kavajen sticker upp över den. Dessutom har Karlsson valt en svart kostym – är han på väg till en begravning?
Och då ska läsaren veta att jag ändå varit bamhärtig nog att klippa bort partisekreteraren Rickard Jomshof.
Möjligen går det bra för Sverigedemokraterna i opinionen, men på västfronten intet nytt.
Stiltjeläsaren Eva Olofsson hörde av sig via Facebook. Hon har inte någon direkt fråga, men hon ställer sig däremot mycket frågande till folkpartiledaren Jan Björklunds klädsel under söndagens partiledardebatt in SVTs Agenda:
”Eric, det är något konstigt med Björklunds plötsliga byte av färgkod, en ny färgblind stylist kanske?”
Hej Eva.
Tack för ditt meddelande. Jag har några snabba kommentarer till Jan Björklunds utstyrsel.
Jan Björklund och den rosa slipsen.
1) Han har valt en slips som närmast kan beskrivas som chockrosa och som kontrasterar starkt mot hans kritvita skjorta. Problemet är att Jan Björklund, precis som de flesta andra svenskar, är en lågkontrastperson. När en sådan person bär något allt för kontrastrikt på överkroppen leder det blickarna bort från ansiktet. I Björklunds fall tittar tv-tittaren mer på slipsen är på Jan Björklund. Jag misstänker också att tittaren samtidigt lyssnar mindre på vad Björklund har att säga. Inte särskilt lyckat för en politiker.
Rent färgmässigt är den rosa tonen inte något klockrent val till hans färgskala.
2) Hans kavaj är för stor. Axelsömmen går utanför den naturliga axeln och vilket leder till fula, horisontella veck på överarmen.
3) Jan Björklund har ett relativt brett ansikte. Jag tycker att hans spreadkrage fungerar okej, men han kunde ha mycket väl ha valt en turndown-variant istället.
Vi går vidare i Stiltjes folkbildningsserie med en närmare titt på det kanske vanligaste plagget i en svensk mans garderob. Men där konkurrenter som t-shirten och pikétröjan är mycket begränsade i sina uttryck är skjortan en komplicerad och mångfacetterad sak som kan varieras på många olika sätt.
ORDLISTA
Bröst: Skjortbröstet kan vara skuret på olika sätt men är på de allra flesta skjortor outsmyckat. På fritidsskjortor sitter det ofta en bröstficka på vänster sida. En frackskjorta (”white tie shirt”) har extra bröstpaneler, ibland i pikétyg (marcella), som är antingen rektangulära eller U-formade och ska stärkas hårt. Vissa smokingskjortor (”black tie shirts”) har också bröstpaneler, men dessa ska traditionellt inte stärkas. Andra har flera stycken bröstveck (plisserade veck) som utsmyckning.
Knapp: Skjortknappen finns i två varianter – lös och fast. Lösa knappar används endast till de skjortor som bärs till frack och smoking och ska då vara i pärlemor eller onyx. Fasta knappar gäller på alla andra typer av skjortor. Dessa sys fast och är vanligen tillverkade av pärlemor eller plast även om andra material förekommer, som horn och trä.
Knappslå: En förstärkning på vänster sida skjortöppningen där knapphålen är sydda. Knappslån (”front placket”) har två sömmar som sitter olika långt in beroende på vem som tillverkat skjortan. Det finns också skjortor utan knappslå (kallas ibland ”french front”) och skjortor med dold knäppning (”fly front”).
Krage: Finns i många olika varianter, i olika höjd och med olika foder. En första indelning görs mellan löskragen (”detachable collar”) som knäpps fast med knappar och den fasta kragen. Sedan finns det ett antal olika kragformer där en grov kategorisering ser ut som följer:
Fritidskrage.
• Ståkrage (”wing collar”). En styv, stärkt krage som står rätt upp och vars yttre hörn på båda sidor halsöppningen viks utåt för att skapa två snibbar.
• Point-krage (”point collar”). Nedvikt krage där snibbarna pekar nedåt och lämnar ett relativt litet utrymme för slipsknuten.
• Spread-krage (”spread collar”). Nedvikt krage där snibbarna står relativt brett isär och lämnar ett större utrymme för slipsknuten.
• Cut away-krage (”cut away collar”). Den nedvikta krage där avståndet mellan snibbarna är som störst.
• Button down-krage (”button down collar”). Ofodrad point-krage där snibbarna knäpps fast vid skjortbröstet.
• Klubbkrage (”club collar”). Krage med rundade kragsnibbar, vanligtvis med litet avstånd mellan snibbarna och ibland kompletterad med en hälla liknande tab-kragens.
• Tab-krage (”tab collar”). Point-krage med relativt korta snibbar och en hälla som knäpps över den översta skjortknappen för att lyfta upp och framhäva slipsknuten.
• Nålkrage (”pin collar”). Point-krage där slipsknuten framhävs genom att en speciell slipsnål sticks igenom snibbarna.
• Fritidskrage (”camp collar”). Krage gjord för att vikas utåt i likhet med ett kavajslag. Har ofta en hälla istället för knapphål för översta knappen.
Kragsnibbar: Snibbarna är en förlängning av kragens nedvikta del på båda sidor halsöppningen och kan vara olika långa beroende på modell och mode.
Länkknapp: En liten knapp som ska hindra ärmslån från att öppna sig och på så sätt dra med sig manschetten uppåt längs armen och få ärmlängden att verka felaktig. En del skjortor saknar länkknapp.
Manschett: En förstärkt tygdel som fästs längst ut på skjortärmen vid handleden och knäpps ihop på olika sätt. För att kunna sy på den mindre manschetten på ärmen måste ärmens tyg rynkas ihop, antingen via plisserade veck eller annan teknik (”gathers”). Det finns fyra huvudsakliga typer av manschett. Notera att en viss begreppsförvirring kan uppstå då engelskans ”barrel cuff” motsvaras av svenskans ”enkel manschett” medan engelskans ”single cuff” är vad vi i Sverige kallar ”frackmanschett”):
Coctailmanschett.
• Enkel manschett (”barrel cuff”). Enkel manschett som knäpps genom överlappning. Kan ha en eller flera knappar.
• Dubbel manschett (”dubbel cuff” eller ”french cuff”). Manschett som viks tillbaka över sig själv och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.
• Frackmanschett (”single cuff”). Enkel manschett som stärks och fästs med ändarna utåt genom lös manschettknapp.
• Cocktailmanschett (”cocktail cuff”/”turnback cuff”/”portofino cuff”). Ett slags hybrid av enkel och dubbel manschett. Manschettens tyg är dubbelt och viks tillbaka men lämnar då ett kilformat utrymme på undersidan. Där sitter fastsydda knappar och manschetten knäpps genom överlappning.
Ok: Skjortans axelparti. Kan vara helt eller delat genom en mittsöm.
Rygg: I ryggen sitter oftast de eventuella justeringar som får skjortan att sitta mer figurnära. Det kan vara två insnitt på vardera sida ryggen, två plisserade ryggveck eller ett mittveck (”box pleat”).
Skört: Nederdelen av skjortan som går ned över rumpan. En del skjortor har en sydd kil (”gusset”) i sidsömmen mellan skörten och skjortans främre, nedre del.
Ärm: Skjortärmen är lång på en långärmad skjorta eller kort på en kortärmad skjorta. Ärmhålens placering skiljer beroende på modell. Ett högre placerat ärmhål ger mer rörelsefrihet.
Ärmslå: Förstärkning kring den slits som görs i ärmens nederdel för att skjortan ska bli lättare att ta på sig. Avslutas i manschetten. På ärmslån sitter länkknappen.