På Haga trätoffelfabrik säljer de en fransk, helgjuten regnloafer gjord i hampa och överbliven vinyl. Jo då.  

Metros moderedaktör Petra Tungården upptäcker plötsligt vad kvalitetsmedvetna män vetat i århundraden.

[…] jag har insett att med ett bra basutbud har du alltid något att ha på dig. Varför lägga en massa pengar på en klänning som du bär en gång i stället för att lägga lite extra krut på plaggen du bär varje dag.

Har hon verkligen insett detta nu? Hur gammal är människan? Hon måste ju ha handlat för egna pengar i 10-15 år, minst. Och människor undrar varför jag känner en viss avsmak för mode och koncentrerar mig på tidlös stil? Ibland är mode den värsta formen av tillämpat klassförakt.

Nåja, bättre sent än aldrig.

I samma spalt citeras Kim Kardashian:

Jag har 139 svarta klänningar och ändå ingenting att ha på mig.

Det äcklar mig.

I dag blev jag tvungen att kontakta min före detta arbetsgivare Sveriges Radio Göteborg. I ett inslag i dagens förmiddagsprogram där bloggaren Frida Zetterström tydligen brukar tipsa om mode hade de dålig koll på vad en ulster är för någonting. 

En ulster är en lång överrock med cape, vanlig i det viktorianska England. Ingenting annat. 

 

 
Zetterström menade också att varma färger passar bättre för människor med nordisk färgskala. Tvärtom är de flesta nordbor (lägger ingen värdering i ordet och hoppas att ingen känner sig exkluderad) ”sommar” när man talar om färgskalor. Kalla, bleka färger kan passa utmärkt. 

Ett annat tips från Zetterström var att ”alltid bära mörkt närmast ansiktet”. Lyd mitt råd och lyd inte detta råd. Ta reda på vad du passar i för färgskala istället. 

Statsvetaren Katarina Barrling på Uppsala universitet visar hur det ska se ut. För det första har hon valt rätt färgskala för sin hudton. Sedan tar hon upp sin ögonfärg i kavajens blå blommor och kombinerar med en topp som matchar kavajens grundfärg.

Barrling toppar det med en scarf som kontrasterar mot hennes övriga plagg samtidigt som den är i rätt ton och tar upp det rosiga i hennes kinder.

Slutligen tar hon upp kavajens nästintill vita blommor i sitt halsband.

Mycket elegant. Se och lär.

Det finns de som anser att informella regler, uppförandekoder och klädkoder inte är värda någonting. Det finns andra som anser att det finns ett självändamål att bryta mot dem.
Jag respekterar de åsikterna. Jag delar dem i många fall. Det är en hårfin gräns mellan tradition och konservatism. En del traditionellt välklädda och belevade människor är reaktionärer. Det är inte jag. Jag står närmare punkaren än godsherren.
Mycket närmare.

Det finns också de som helt enkelt skiter i vad de tar på sig, som saknar ett intresse för kläder.
Jag respekterar det också. Men att vara omedveten om att kläder har ett starkt symbolvärde är problematiskt. Det upplevs som respektlöst mot brudparet att gå på ett bröllop i jeans och collegetröja. Det spelar ingen roll om det är gästens fräckaste jeans och snyggaste collegetröja.

De finns också de som skiter i vad de tar på sig för att de inte vill eller orkar bry sig om det. Som sätter sin egen bekvämlighet i första rummet. Som går på bröllop i collegetröja för att de inte tycker att det är värt att anstränga sig lite extra för att glädja någon annan.
Den inställningen saknar jag respekt för.

Här på Stiltje kommer jag att skriva om stil och kläder för män. Ibland om vad som är ”rätt” och ”fel”. Det går alldeles utmärkt att ifrågasätta om det alls finns något ”rätt” och ”fel”. Postmoderna filosofer gör det hela tiden – vänder på en etablerad sanning.
Men den här bloggen är inte postmodern. Och jag kommer att bedöma kläderna, inte personen som bär dem. Den distinktionen är mycket viktig.

Jag använder mig av några grundsatser:

• Klädseln ska utgå ifrån den individuella bärarens förutsättningar.
Du ska ha på dig det som passar bäst på din kropp. Du ska inte utgå ifrån ett fluktuerande och miljömässigt ohållbart mode som dikteras av storföretag och säljs genom anorektiska fotomodellers catwalkpromenader.

• Klädseln ska skapa en utseendemässig harmoni.
Det du har på dig ska få din kropp att se så proportionelig ut som möjligt. Människor ska tänka på vad du säger och hur du beter dig, inte på att dina ben ser oerhört korta ut i de där låga byxorna.

• Kläderna ska sitta snyggt – och bekvämt.
Passform är viktigt. Sitter dina kläder för tajt är det vare sig vackert eller skönt. Sitter de för löst har du valt fel storlek vilket kommer att drabba både utseende och användbarhet.

• Färger är viktigt.
Ta reda på vilka färger du passar i. Det är betydligt viktigare än du tror. Män är generellt usla på just det. Håll upp plagg med olika färgskalor framför ansiktet och prova om du inte tror mig. Är du osäker – fråga någon om råd.

Välkommen till Stiltje!

Eric